Kungstorgsraggan i Göteborg

Hej! Det började på 60-talet med en gammal sleten kapitän-57, sen kom amerikanare, man fick en bra för några hundra lappar. Det var en skön tid, lätt att få jobb, man var inte så länge på samma företag, den mesta tiden tillbringade man på Torget (Kungstorget i Göteborg). Det var knökat med Raggare och Knuttar på kvällarna. Raggarna ägde hela Torget medans Knuttarna höll till vid en trappa som fans på hörnet till Basarerna (lagerbyggnaderna), som avskärmade Torget från kanalen som låg nedanför. Två eller Fyra hjul spelade ingen roll, vi var kompisar ändå.                                               I slutet på sextiotalet revs dom gamla basarerna och folket (vi på torget) kände oss hemlösa och började köra runt på stan mer än vanligt men det löste de styrande lätt,  Kommunen med sin starke man (Kapten Bölja)  ordnade snabbt gamla hus (kåkar) åt den motorburna ungdomen, motorklubbar växte upp som svampar ur jorden och gänget splittrades .  Friden sänkte sig än en gång över den vackra och fridfulla innerstaden. TORGET var dött och  Raggare och Knuttar flyttade in i hus och problemet med dom fria människorna var löst  på samma sätt som man alltid gjort. Till er unga Raggare  och Knuttar som nu tagit över GLÖM inte vårat motto.  

VAR KOMPIS  OCH STÄLL UPP FÖR VARANDRA

  

 Nostalgi?? Nej Finkultur

Förr var Raggaren en trevlig skit som även gick under benämningen Drägg och Parasit och det kunde man ta då man  visste det var avundsjuka som skapade dessa utryck.   Nu kallas utanför folket för buset ett fruktansvärt LÖJLIGT utryck.  Då skälldes det på Golf och Tennis för det var överklassen som höll på med detta men IDAG håller samma överklass på att ta över ungdomarnas chans att få köra riktiga gamla  jänkare. Ser man på träffarna så är det tävlingar om den  finast renoverade bilen och renoveringarna är ofta gjorda av duktiga bilmekar som har ett stort intresse av gamla bilar, men tyvärr hjälper till att förstöra för ungdomen då priset automatiskt även går upp på RENT SKROT. Denna typ av folk har inget som helst intresse av Raggarkultur eller någon känsla för hur det var förr och då menar jag inte myten om att det bara var supa och fri kärlek som gällde det var kamratskapen och friheten med gänget jag talar om. Nä man får väll åka på träffarna ändå för det fins fortfarande en LITEN klick som håller på det gamla men i det stora hela verkar hoppet va ute för dom gamla Raggarna, vi är ett utdöende släkte men jag är glad jag fick va med på den gamla goda tiden.


                                                                    red-devil-57@hotmail.com